piss
menmen, tydligen värd att må såhär.
känslan av att veta att man inte kommer kunna släppa in någon så långt så den har chansen på många år nu är verkligen hemsk. det värsta som finns är verkligen att bli sårad, och det riskerar jag inte igen.
<3
Jaa jag förstår precis hur du menar. Jag var med om precis samma sak. Men du.. försök tänka såhär: det blir inte bättre av att du är hemma och gråter.
Det låter som att du inte ska gråta. Det är självklar att du kommer göra det. Men fössök ta tag i ditt liv nu, gör saker du tycker om. Gör det du tycker är kul. Var med dina vänner. Jaa... helt enkelt försök göra grejer som får dig på andra tankar.
efter som jag inte känner dig, och inte vet vad som hänt så är det svårt för mig att säga vad du ska göra. Och även om jag visste allt så skulle jag inte kunna säga det. För det är bara du som kan bestämma vad DU ska göra, det kan INGEN annan göra. Det måstte Du själv göra.
Hur svårt och tufft det än är. Försök tänka såhär: jag står på mina egna ben. Han höll mig uppe förut. Men nu tar jag hjälp av kryckor.
Det låter helt sjukt, men det var i princip så jag tänkte. Och tro mig, jag vet hur svårt det är, man tror att ingen människa förstår. Men jag försöker.
tänk såhär: det är han som förlorat, inte jag.
Försök!
Jag håller tummarna för dig.
svar: jag har varit med om samma sak, och vill därför slippa att andra ska behöva gå igenom det. Trots att vi inte känner varan är det klart att jag bryr mig! =)
