plötsligt betydde man absolut ingenting igen, totalignorerad. vilket jävla beteende. tänker inte gå och gräva ner mig denna gång, men visst känns det. det gör det. känner mig totalt värdelös, sämst, men om jag tänker efter... det är ju inte jag som är det? det lönar sig inte att vara för snäll. chanskille.